fredag, januari 10, 2014

Inte som jag trodde men bra ändå

Fördelar gracerna lite mellan denna blogg och den andra, alla helger tillbringades hos kära dotter Anna och käre mågen.
Visserligen anlände jag i rullstol men det hela avlöpte bättre än vi först trodde. Ja allt går på något sätt och med hjälp av fantasi så kommer man på nya lösningar.
Har haft smärtor i höger ben i höst men nog trodde jag att benen skulle bära mig till England. De gjorde de inte, blev ett fall redan på Arlanda och sedan rullstolsåkning både där genom gaten och ombord på planet och så möttes jag av en sådan i Manchester. Efter tre veckor blev hemfärden på samma sätt.

Tack gode Gud för SAS, att jag flyger med dem alltid, de var suveräna, både på Arlanda och i Manchester, det går bättre allt än vad man kan tro, lite oroligt eftersom jag reste ensam, men det fungerade utmärkt.

Tror inte det är någon blodpropp, då hade jag varit död säkert med två resor på 12500 meters höjd, inte artros eller förslitning heller, ledband, menisk, korsband, diskbråck, tja, men troligast en kraftig inflammation i lederna, hade ju tidigare frozen shoulder i båda axlarna samtidigt i 1 1/2 år om det nu var det och nu sitter det i höger sida och ben. Som en reumatisk sjukdom, får se hur det utvecklas men smärtan är något rent outhärdlig när jag stödjer på benet. Skär genom märg och ben som knivar, värre än när halsen skars upp, den blev ju bättre på en vecka med de värsta smärtorna, tror jag, man glömmer smärta fort när den är över. (Det var ju också iofs en konstig infektion och inflammation som brydde doktorernas hjärnor, kanske har något samband allt).

Julfirande blev det i alla fall, Anna arbetade mycket och mågen med, jag var inte till så stor nytta men kunde prata och umgås i alla fall, ett problem som också fick sin lösning var att badrummet ligger en trappa upp, men vi fixade det med.

Anna lagade massor med god mat från grunden, det mår vi alla bra utav, jag kunde sitta och rulla pepparkakor till små bollar att trycka till med gaffel, de blev väldigt goda:-) och en plåt saffransmuffins åstadkom jag också.

6 kommentarer:

  1. Jag glömmer alltid att gå in här! Bra att du länkade igen. Kul att se bilder och höra om din tid i England. Känns alltid lite hemligt när du åker dit :) Men vad är det med ditt ben? Låter väldigt jobbigt. Ska du gå till läkare och kolla? Bättre att vara på den säkra sidan. Man blir ju lite orolig även om man har lite misstankar med vad det kan vara! Hoppas du mår bättre snabbt!

    SvaraRadera
  2. Trillingnöten, ja bäst att vara lite hemlig:-), vi ville inte åka bort båda med tanke på inbrottet på landet och det har fortsatt hos fler där nu i december och de som bor nära kollar vårt ställe och varje gång ser de att obehöriga varit i trädgården och på verandorna och ställt grinden öppen sen. Och vi skulle inte orkat med om det blivit något här hemma, händer ju mycket i stockholmstrakterna också, så maken ville vara hemma och vakta "huset":-) och har förmodligen haft det rätt lugnt och skönt, lämnade en julklappssäck till honom som gladde mycket:-).
    Ja benet ja, trodde aldrig det skulle bli så att det bara vek sig och att jag inte kunde gå. En sak att ha smärta men när inte benen bar. Vi får se, har bra smärtstillande som inte gått utan på hemresan men nu hemma kan jag anpassa mer. Var orolig att jag inte skulle kunna åka hem och jag ville inte göra några ingrepp där, konvalescensen kan ju bli lång efter sånt. Lever på hoppet att det snart blir bättre. En kollega hade lika med att benet vek sig och så stark smärta, på VC visste de noll, på akuten blev hon inte ens röntgad utan de antog det var en blodpropp så hon fick sprutor direkt i magen sa hon och sen hem. Så man vet inte om man får så mycket hjälp. Glad är jag att jag åkte iväg ändå, maken har varit orolig för han såg allt i säkerhetskontrollen, men det har ju gått alltihop och väldigt fint har vi haft det även om det blev annorlunda.

    SvaraRadera
  3. Ser ju väldigt fint ut, det blev bra och lagom med maten, kände inte att vinägrett på nått särt som det kan bli, bara kanske lite på Janssons :)

    SvaraRadera
  4. Anna, det var så gott alltsammans och fint och vackert, var alldeles lagom mängd med mat och inte allt på en gång och jag mådde bra hela tiden förutom i benet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna, ja det gjorde vi kanske just Janssons, men så gott! Och du hade ju två så gyllene och läckra och sen en till:-), känner att det skulle jag göra hemma lite oftare och så din goda fiskgratäng med hemlagat potatismos, det var så gott!

      Radera